Bättre sent än aldrig

Jag visste inte ens att det var någon som läste här, men eftersom jag fått klagomål så får jag väl ta och skriva lite.


Tar väl och radar upp lite vad som hänt sen sist. I onsdags eftermiddag blev jag uppringd av min mor, hon lät tämligen stressad, förstår ju varför. Hon berättade att min bror höll på att bli inlastad i en ambulans. Han hade fått nån form av krampanfall och blivit medvetslös, ungefär som epileptiskt anfall. Det hela hade tydligen varit riktigt dramatiskt och läskigt. Jag är glad att jag slapp se det, nåväl han fick spendera två dygn på sjukhus för observation och utredning, sen permitterades han hem över helgen. Nu har läkarna tagit diverse prover och gjort olika sorters röntgenprover osv, läkargrejer och sånt. En lång historia kort, han har inte epilepsi iaf, och allt verkar vara som vanligt.


Det var väl det jobbigare jag varit med om på länge.

Men nu till bättre saker, jag har semester nu, jag behöver inte gå till jobbet fören den 3 augusti :D

Nu var ju inte det här inlägget så vidare cyniskt eller argt. Men det kommer, jag lovar. Nästa inlägg är säkert bådadera, eller så kanske inlägget efter det. Det kommer. Jag är fortfarande cynisk.